Jag blir slagen – vad ska jag göra?
Att bruka våld är olagligt och ingen ska tolerera att bli slagen!
Känner du dig hotad till livet, kontakta polisen!
Har du synbara skador, kontakta så fort som möjligt sjukvården, berätta vad som hänt. Låt fotografera dina skador och be att få tala med en kurator. Om det inte är läge att kontakta polisen, sjukvården eller socialen – ring till oss på kvinnojouren. Vi lyssnar och stöttar.
Anförtro dig åt en vän och försök skriva ner vad som hänt.
För dagbok. Det som hände kommer att ske igen.
Ska jag berätta allt för doktorn?
Ja, skyll inte på dörrkarmen utan ge en riktig bild av vad som hänt. Läkaren har tystnadsplikt. Se till att alla skador dokumenteras. Journalen kan bli värdefull vid en eventuell framtida rättsprocess.
Ska jag polisanmäla?
Ja. All form av misshandel lyder under allmänt åtal.
Vem som helst kan anmäla den som misshandlar – det behöver inte vara den som är utsatt för misshandeln.Det är du som bestämmer om och när.
Jag skäms – det är nog bara jag som blir slagen.
I Sverige polisanmäls mängder av misshandelsfall i och utanför hemmet varje år. I många av fallen känner den som misshandlar och den som blir utsatt för misshandel varandra. Du är inte ensam!
Är det mitt fel att jag blir slagen?
Nej, det är aldrig den som blir slagen som bär ansvaret för våldet.
Kommer polisen att tro på mig?
Många som slår sina partners eller någon annan närstående skrämmer dem med att polisen inte kommer att tro på dem. Men polisen är idag bra på att se vad som verkligen har skett.
Det är mycket viktigt att vara väl förberedd och ha tänkt igenom allt som ska sägas. Anteckna därför vad som hänt eller ta med dagbok där du har angett platser och tidpunkter, vittnen, sjukbesök m m för att kunna ge fakta till polisen.
Efter polisanmälan har du dock möjlighet att avstå från att medverka vid den fortsatta utredningen.
Jag är man och blir slagen av min partner, kan ni hjälpa mig?
Ja, du kan få hjälp oavsett kön.
Kan jag ta med mitt husdjur?
Ja, det kan du, djur är välkomna i vårt boende.
Vad kan jag som anhörig eller vän göra?
Ring en kvinnojour eller annan stödenhet. Där kan du få råd och en insikt om vad det är som gör att en person stannar kvar hos någon som misshandlar och varför personen är ovillig att anmäla sin partner.
Våga se och våga fråga! Då vet den som är misshandlad att du finns när hon eller han vill och orkar prata om sin situation.
Uppmuntra och hjälp den som är utsatt att dokumentera sina skador, t ex att fotografera blåmärken.
Ge personen ditt stöd i de beslut hon eller han tar och låt beslut och val vara personens egna.
Tro på det du får höra, det personen berättar är ofta bara en del av vad hon eller han har upplevt.
Se barnen! Agera om du förstår att de far illa.
Som vän är det viktigt att du antecknar det du ser eller anar, det kan bli viktigt för en eventuell framtida rättsprocess.
Kan barnen få skydd tillsammans med mig?
Ja det kan de.
Jag vill stödja Kvinnojouren, hur gör jag?
Vi har alltid behov av människor som kan ge av sin tid. Är du, man eller kvinna, intresserad, hör av dig! Du kan lämna ett bidrag via Swish: 1235708714 eller Bankgiro: 5398-2955.
Lag & Rätt
Polisanmälan
Vem som helst kan anmäla någon för hot och våld. Detta gäller naturligtvis även för det hot och våld som man utsätts för av en närstående person. Kontakta polisen antingen på 112 om hotet är akut, eller på telefonnummer 114 14, om hotet inte är akut. Du kan be att få träffa en polis som är van att möta människor i samma situation som du.
Skyddade personuppgifter
Om du är utsatt för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier kan du ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet som man också kan säga:
Sekretessmarkering
Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Detta innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan du få dina personuppgifter skyddade genom att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) förs in i folkbokföringssystemet. Då måste varje myndighet noga pröva ditt enskilda fall innan de lämnar ut dina uppgifter om någon begär det.
Kvarskrivning
Om det finns särskilda skäl kan du få bli ”kvarskriven” på den gamla orten när du flyttar. Som adress i registret anges i sådana fall adressen till skattekontoret på din gamla ort. Posten går via Skatteverket till den nya adressen.
En ansökan om sekretessmarkering eller kvarskrivning görs på Skatteverket. Då beslut är taget gäller beslutet ett år i taget. Det tar cirka 14 dagar att få dessa skydd.
Fingerade personuppgifter
Om du är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan du få fingerade personuppgifter eller så kallad ny identitet. Det innebär att du får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer.
Du ansöker om fingerade personuppgifter hos Rikskriminalpolisen.
För ytterligare information om skyddade personuppgifter besök: Skatteverket
Kontaktförbud
Kontaktförbud innebär normalt att någon som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka och ta kontakt med dig på andra sätt, till exempel per telefon.
Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar dig inte får vara i närheten av din bostad eller arbetsplats. Syftet med besöksförbudet är att undvika situationer som kan bli farliga. Att överträda ett kontaktförbud är brottsligt och kan leda till böter eller fängelse upp till ett år. Kontaktförbudet är tidsbegränsat.
Om du vill ansöka om kontaktförbud ska du vända dig till din lokala polis- eller åklagarmyndighet. De kan också svara på frågor. Det är alltid en åklagare som beslutar om kontaktförbud, och beslutet kan överklagas till tingsrätten.
För mer information besök: Polisen